söndag 21 januari 2018
Adriana Aurelius och Stefan Mikaelsson
Projektledaren Adriana Aurelius och Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson på Nordiskt Forum i Malmö.

Vad händer i jämställdhets-projektet?

Under 2014 har ett projekt pågått på Sametinget som heter "Jämställdhetsintegrering i Myndigheter", vilket förkortas JiM. Sametinget blev utvalt tillsammans med 17 andra myndigheter efter att ha ansökt om att få delta i projektet. Men vad har hittills hänt? Så här i slutet på året är det dags att summera lite.

JiM-projektet startade med en kick-off i Stockholm den 29 januari 2014. Där deltog tre chefer från Sametinget, personalsamordnaren och informatören. Under året har ytterligare seminarier och utbildningar ägt rum inom ramen för JiM-projektet.

Sametinget har valt att främst rikta jämställdhetsarbetet mot två av regeringens jämställdhetspolitiska mål: en jämn fördelning av makt och inflytande och ekonomisk jämställdhet. Målen i jämställdhetsplanen togs fram utifrån de tidigare jämställdhetsprojekt Sametinget drivit. I april anställdes Adriana Aurelius som projektledare på deltid.

I JiM-projektet handlar det främst om att säkerställa rutiner så att Sametinget som myndighet inte diskriminerar någon. Sametinget ska i sin verksamhet vara lika tillgänglig för alla samer. Vi behöver ha ett genusperspektiv på vår bidragsgivning och våra verksamhetsgrenar. För att handläggarna ska kunna kontrollera att de verkligen bedömer ansökningar på ett likvärdigt sätt, behövs både insikter om att vi människor ibland diskriminerar omedvetet, och metodverktyg för att undvika detta.

Under hösten har personal ägnat tid åt att gå igenom handläggning och arbetsrutiner i samarbete med  jämställdhetsutvecklaren. Hon har besökt våra kontor och samtalat med handläggarna för att få en överblick över vår verksamhet och de svårigheter som vi kan möta på olika områden. Just nu pågår en översyn av styrdokument och policies för att undersöka om det finns formuleringar eller brister som kan orsaka diskriminering.

Vi har haft en personalkonferens där vi diskuterat hur normer bildas och hur till exempel synen på manlighet förändrats genom historien. Vad är typiskt manligt idag? Varför blir något betraktat som manligt i ett sammanhang, men anses feminint eller omanligt i ett annat? Genom att bredda perspektivet är det lättare att förstå att vi också idag kan dra slutsatser som inte är några absoluta sanningar. Det blir också möjligt att se hur olika etniska tillhörigheter skapar olika värderingar kring genus och maskulinitet. Vilka idéer om manlighet känns samiska och vilka känns svenska? Går det att skilja ut? Var finns det likheter och var finns det skillnader?

Är jämställdhet att alla ska bli likadana? Jämställdhet handlar om lika rättigheter och möjligheter oavsett vilket kön vi är födda till. Vi ska behandla människor som individer, inte som ett kön. Så nej, målet är inte att vi ska bli likformade.

Är jämställdhet att det är lika många kvinnor som män på en arbetsplats eller i en grupp? Jämn könsfördelning kan vara en bra början, men frågan är också vem som får påverka beslut? Vems arbetsuppgifter har mest status? Vem har mest lön? Vem får mest kompetensutveckling? Vem får mest talartid? Vem får förtroendeposter? Vem får göra karriär?

Fördomar eller vanföreställningar är negativa attityder som bygger mer på ogrundade föreställningar än på faktisk information. De kan vara svåra att utrota eftersom de grundas på generaliseringar som inte rubbas av sakargument. Det handlar inte bara om kön, utan även om andra faktorer som etnicitet, ekonomisk ställning, utseende, med mera. Att ta in flera aspekter i bedömningen kallas för intersektionalitet med ett fint ord.

Det finns ett stort intresse för det arbete som pågår på Sametinget. Vi är inte någon vanlig svensk myndighet, utan vi har även en etnicitetsaspekt som vi lever med dagligen. I en förändringsprocess möter vi alltid motstånd; fördomar, härskartekniker och obetänksamma kommentarer. Sápmi påverkas av det omgivande samhället och lever i en ständig förändringsprocess. Hur vill vi samer att Sápmi ska utvecklas? Vad är viktigt för oss? Finns det grupper som diskrimineras inom gruppen samer? Vilka grupper har ett övertag och i vilka situationer? Vad är det som upplevs som ett hot? Hur kan vi mobilisera oss som ett folk?

Målet är att öka samhörigheten

Målet är att skapa förståelse för varandras situationer så att samhörigheten mellan samer stärks. Det är också därför Sametinget väljer att arbeta normkritiskt. Jämställdhetsarbete i Sápmi måste innebära en ökad känsla av samhörighet och tillhörighet. Det är viktigt att inte ställa grupper mot varandra, utan istället minska klyftan mellan män och kvinnor, unga och äldre, som ofta skapas genom svensk politik, myndighetsstyrning och lagstiftning.

Det finns fortfarande möjlighet för dig att bidra till en levande diskussion och komma med input till vårt arbete. Vårt projekt fortsätter även under 2015!

Idag har Sametingets myndighetssida och Sametingets politiska sida, ofta för litet faktaunderlag för att driva frågor eller skapa stödinsatser för utsatta eller marginaliserade grupper. Kampanjen Making Space Sápmi efterfrågar berättelser, tankar, erfarenheter och synpunkter som kan skapa en bättre bild av hur människor (samer) lever sina liv och vad det finns för behov av förändring. Berättelserna från Making Space Sápmi är tänkta att bli ett faktamaterial för vidare myndighetsarbete.

Om deltagandet blir stort kan det också bli ett forskningsmaterial framtaget av samer själva där samer står för både problemformulering, analys och åtgärdsförslag. I så fall blir samer kanske det första urfolket i världen som gör ett självforskningsprojekt där relationen forskare-forskningsobjekt upphävs och ersätts med en mängd aktiva forskningssubjekt.

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2014-12-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

 

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30--12:00, 13:00--16.00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30--12:00

Följ Sametinget

MenySametinget
MenySametinget
På sametinget.dev.imcode.com använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?