söndag 17 december 2017
renbetesland

Gruvor i Sápmi

Samer och miljövänner är oroande över att utländska gruvbolag prospekterar på marker med stora miljö- och kulturvärden.

Avsaknad av gruvskatt och vinstdelning
Två stora problem som lyfts i debatten är avsaknaden av gruvskatt och avsaknaden av krav på vinstdelning till urfolk och lokalsamhällen. Det gör Sverige till ett billigt land att exploatera i. Lokalbefolkningen har också stora farhågor när det gäller vad som händer med den förstörda marken när fyndigheterna är slut och gruvan upphör. Ett utländskt bolag behöver inte ta ansvar och städa upp efter sig. Att återställa marken är i princip en omöjlighet.

Provbrytningar skrämmer
Stora miljö- och kulturvärden står på spel i norra Sverige. I en debattartikel som publicerats i DN uttrycker de berörda samebyarna sin oro över de nu aktuella provbrytningarna i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk.
- För oss handlar det om renskötselns och den samiska kulturens fortlevnad, skriver bland andra Jon-Mikko Länta, ordförande Jåhkågasska sameby, och Jakob Nygård, ordförande Sirges sameby i debattartikeln. Beowulfs planerade dagbrott kommer tillsammans med infrastruktur att dela renbetesmarkerna i två delar och omöjliggöra en traditionell renskötsel.

Renskötselns undergång
Gruvor med lika förödande konsekvenser för berörda samebyar planeras på andra håll i renskötselområdet. Den kraftigt expanderande gruvindustrin utgör ett direkt hot mot renskötseln, och därmed mot basen för den samiska kulturen: - Renar kan inte äta sten. De kan heller inte vandra mellan årstidsbeten när ett gruvhål blockerar flyttleden.
Slutsatsen i debattartikeln är: När Sverige talar om samexistens förespråkar man egentligen gruvnäringens företräde även om det innebär renskötselns undergång.

Maktlösa
I en nyligen publicerad rapport slår FN:s specialrapportör för urfolksrättigheter fast att ingrepp i urfolks egendomsrätt till land som enbart tjänar privata vinstintressen sällan utgör ett legitimt samhälleligt intresse, och att sådana ingrepp i princip aldrig är proportionerliga. Men Sveriges minerallag ställer samerna maktlösa inför gruvetableringar trots att FN påtalat att deras samtycke till sådan verksamhet krävs. Mattias Åhrén är jurist och ordförande för Samerådets människorättsavdelning. Han har tidigare sagt att Samerådet kommer att hjälpa samebyarna att lyfta sin sak internationellt. Samebyarna har upparbetat en egendomsrätt som ger dem rätt att säga nej till gruvverksamhet. Gruvverksamhet i Kallak bryter även mot en rad andra mänskliga rättigheter, såsom rätten till kultur och till hälsa.

Protesterna växer
Miljöaktivister och samer har under sommaren befunnit sig i Kallak för att protestera mot Sveriges mineralpolitik.
Sametingets ungdomsråd har protesterat mot händelserna i Kallak och Sveriges mineralpolitik. Sametingets plenum antog under invigningen i Jokkmokk ett enhälligt uttalande mot Sveriges nuvarande mineralpolitik. Uppdrag Granskning sände ett uppmärksammat program om gruvboomen i Norrlands inland den 18 september 2013. Se fler exempel i högerspalten!

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2014-09-19

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

 

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30--12:00, 13:00--16.00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30--12:00

Följ Sametinget

MenyNäring
MenyNäring
På sametinget.dev.imcode.com använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?