fredag 25 maj 2018

Definitioner

I vår statistik används vissa speciella begrepp och definitioner. Här hittar du förklaringar till dem i bokstavsordning.

Antal (Renslakt):

Antal slaktade renar i kontrollgodkänt slakteri.

Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.

Djurslag:

Kalv = renkalv 1 år

Vaja = ren av honkön, äldre än 1 år

Tjur = ren av hankön, äldre än 1 år

Oxe = kastrerad rentjur. Observera att det enbart är i samband med slakt som vi särredovisar "Oxe". I renhjorden benämns alla handjur "Tjur".

Djurvärde:

Djurvärdet beskriver det genomsnittliga slaktvärdet, exklusive moms, för en hel renkropp.
Djurvärde beräknas genom medelvikt och medelpris. Djurvärdet är approximerat (se Medelpris). Om det finns renar med avräkningspris noll kronor approximeras de till länets medelvärde för avräkningspriset. 


Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.

Kategori F/funktionsansvarig/gruppansvarig:

Termer som används i statistiska sammanhang och i Sametingets företagsregister. En funktionsansvarig (F) eller gruppansvarig är en renskötande renägare som ansvarar för en renskötselgrupp (=de egna renarna, familjens renar och de renar hen sköter åt andra samer). Den ansvarige renskötaren kallas traditionellt husbonde (isit, boanndi, hosbåanta) - ett gammalt begrepp som fortfarande används i rennäringen.

Inom samebyn är det ansvariga renskötarna (F) som har rösträtt i alla ekonomiska frågor. Övriga renägare är organiserade under dessa. Inom fjällrenskötseln brukar samebyns funktionsansvariga renskötare vanligtvis dela upp sig i vintergrupper (siida, sijdda, sïjte) inför renhjordens flytt till vinterbeteslandet.

Klass:

Kvalitetsklassningen görs enligt EUROP-systemet där E är högsta klass och P lägst. Varje bokstav har tre nivåer genom att bokstaven får plus eller minus.  EUROP-systemet är anpassat efter utfodrade djur där hög muskelmassa eftersträvas.

Renen betar fritt av naturbete och får ej kraftfoder. Renens naturliga muskelanatomi ger vanligtvis klassning mellan R och P. Klass O eller högre räknas som bra kvalitet för en renkropp. Klassningen sker utifrån bedömning av tre olika kroppsdelar, bog, rygg och stek.

Kön:

Renägare av manligt respektive kvinnligt kön. Beteckningen ”Okänd” blir det om kön inte har angetts och därför är okänt för oss, eller ej relevant. 

OBS! När alternativet ”Koncessionsområde” är valt går det inte att dela upp statistiken på kön. Urvalet i det statistiska materialet är för lågt.

Län:

Norrbotten = alla samebyar i Norrbottens län exklusive koncessionsområdet

Västerbotten = alla samebyar i Västerbottens län


Jämtland = alla samebyar i Jämtlands län samt Dalarnas län


Koncessionsområde = Område i Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen där renskötsel av ålder förekommer under hela året (Kalix- och Torne älvdalar). Koncessionen (=tillståndet) gäller rätten att bedriva renskötsel samt sköta ett visst antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruksfastigheter i området (högst 30 vardera).

Medelpris:

Medelavräkningspris exklusive moms för slaktkropp mellan renägare och slakteri.

Medelpriset är approximerat, vilket är en statistisk/matematisk uppskattning. Om det finns renar med avräkningspris noll kronor approximeras de till länets medelvärde för avräkningspriset.

Avräkningspris ”noll kronor” betyder inte att renarna inte är värda något. För en approximerad uppskattning av totalt försäljningsvärde, samt beräkning av medelpris, antas renarna ha samma värde som genomsnittet för länet. Orsaken till noll-värdet är ej känt, men kan antas vara återtagsrenar, eller renar som går in i egen förädlingsverksamhet och får ett värde senare i förädlingskedjan.


Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.

Medelvikt:

Medelvikt för slaktad renkropp.

Medelvikten beräknas genom att totalvikten delas med antalet renar i respektive kategori.

Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.

Prisstöd:

Prisstödet eller pristillägget är ett statligt stöd för rennäringen. Stödet är 9 kr/kg för vuxet djur och 14,50 kr/kg för kalv. Stödet betalas bara för renar slaktade i livsmedelsgodkända kontrollslakterier.

Renhjorden:

Med renhjorden menas antalet ren som renägarna har under vintern. Vinterrenhjorden redovisas årligen genom samebyns renlängd. Renräkningen ska genomföras efter hösten/vinterns slaktuttag och innan vajornas kalvning. Renräkningen sker vanligtvis mellan september och mars månad.

Sommarrenhjorden med de nyfödda kalvarna är ca 60% större. I statistiken redovisas vinterrenhjorden för den årliga renlängden. Detta innebär t.ex. att 2012 års vinterrenhjord består av de renar som räknas mellan september 2011 och mars 2012.  Det innebär även att 2012 års renhjord producerar slaktuttaget som sker säsongen 2012/2013.

Slaktvärde:

Slaktvärde är säsongens totala värde av de slaktade renkropparna. Med slaktvärde menas medelpris multiplicerat med totalvikten. Slaktvärdet baseras på det avräkningspris som sätts mellan renägaren och slakteriet, se medelpris. Även detta värde är approximerat, se medelpris.

Säsong:

En slaktsäsong börjar den 1 juli och avslutas 30 juni året därpå.

Total vikt:

Slaktvikt på renkropp slaktad i kontrollgodkänt slakteri.

Med slaktvikt menas vikt vid slakttillfälle med 2 % varmviktsavdrag. Slaktkroppens vikt motsvarar ungefär halva renens levandevikt. I levandevikt ingår skinn, huvud, inälvor, klövar mm.

Statistiken omfattar endast slaktade och godkända renar från kontrollslakterier. Antal kasserade renar på grund av för hög becquerel-nivå ingår i statistiken. Under ”Renslakt-detaljer” redovisas bequerel-renar. Statistiken innefattar inte renägarnas husbehovsslakt som sker utanför kontrollslakterierna.
 

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2014-09-11

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

 

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30--12:00, 13:00--16.00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30--12:00

Följ Sametinget

MenyRennäring
MenyRennäring
På sametinget.dev.imcode.com använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?