KLIMATKONVENTIONEN
FN:s klimatkonvention, UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) från 1992 utgör basen för det internationella samarbetet inom på klimatområdet och konkretiseras genom underavtal som Kyotoprotokollet och Parisavtalet.
Målet med konventionen är att stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig aktivitet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt.
Konventionens högsta beslutande organ är partsmötet (Conference of Parties, COP) som sammanträder varje år. Under partsmötet finns undergrupper:
- så kallade subsidiary bodies med fokus på tekniska frågor och implementering, och
- så kallade constituted bodies som arbetar med tematiska frågor som klimatanpassning, finansiering, kapacitetsbyggnad (urfolksplattformens arbetsgrupp FWG är ett sådant konstituerat organ)
PARISAVTALET
I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal som innebär att den globala temperaturökningen ska begränsas till långt under två grader Celsius och ansträngningar göras för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Parisavtalet trädde i kraft i november 2016 och sedan dess har avtalet utvecklats genom beslut som fattats på de gemensamma partskonferenserna. Regeringen har uttryckt att Sverige ska ha en hög ambition för klimatarbetet och vill vara ett föredöme vid genomförandet av avtalets artiklar och partsmötets beslut.
Genomförandet av Parisavtalet regleras i den s.k. Parisregelboken som förhandlats under partsmötena i Bonn, Katowice och Madrid. Genomförandet utgår från nationella åtaganden för att minska klimatpåverkan och anpassningsåtgärder för att möta konsekvenserna av inträffade och pågående klimatförändringar.
En plattform för urfolk och lokala samhällen inrättades i samband med att Parisavtalet ingicks.